VÅRANINGAR I VINTERTID

10 februari, 2019

Vi såg inte schlagertävlingen, men när vi zappade förbi hörde vi en anonym röst säga: – Det är så härligt att höra en röst sjunga om heterosexuell kärlek. Det händer ju så sällan.

Jaha?

Jan Malmsjö missade vi. Eller låten han sjöng. Vi hade dock samma MFF-tröjor på oss. Men sången? Var det kanske den den okända rösten talade om? Man kan inte se allt. Eller höra. Förr var det i alla fall låten som var viktigast i Scjlagerfestivaler. Och vi gnolade på ”När det är sol och vår och man är sjutton (eller nitton?) år, är det så lite man förstår …” Den vann en gång. Inger Berggren sjöng.

Vårvindarna anades  från England via TV. Manchester United boxad till Fulham med 3-0 och Liverpool drog till Bournemouth. Solen lyste över arenorna. Och MFF spelade dagen innan sin sista  träningsmatch mot Dynamo Kiev inför torsdagens möte mot Chelsea. Det ser bra ut. Vår på väg?

Snödropparna blommar för fullt. Snöbloggar?

– En blogg får gärna vara vitsig eller rolig, möjligen polemiskt allvarlig och rentav elak, men aldrig dum i överkant, sa ”Farbror FaceBook”.

– Sa du vits-ippig?

– De trogna läsarna förtjänar inget annat, sa den gamle redaktören med allvarlig min.

– Men vad göra när näsdukarna börjar ta slut, snorkråkorna och och vintern dröjer sig kvar? frågade ”Grannen”.

 


HJÄRTAN TILL DE SOM LÄMNAT OSS

2 oktober, 2018

Jag hade skrivit min text och kanske hunnit publicera den vid midnatt, men känslorna vi vädrade tidigare i kväll när artister och musik som betytt mycket lämnade oss ville inte släppa.

Kunde inte låta tankarna, och minnena övernatta. Jag steg upp .

Kim Larsen. Vad er du nu, lille Du? Charles Aznavour. She.

En av de starkaste sångerna till HENNE.

 

 


ROSA PÅ BAL

27 augusti, 2018

Rosa elefanter … Var det inte något man – man och man ,,, – tyckte sig se i ett örligt tillstånd? Har aldrig varit med om det vad jag vet trots alla tillstånd som gåtts igenom.

Elefanter har dock skådats. På cirkus och Zoo och en gång utanför restaurang Kronprinsen. Den var där i reklamsyfte och knappast rosa.

Och för inte så många år sedan – 20-30? – såldes små rosa plastelefanter som skulle kyla drinkar sedan de förvarats i frysen ett tag. ‘Whisky on the rocks’? ^No, on Elephants.”

I Indien hjälpte vi en gång till att skrubba en elefant som stillsamt låg på sidan i den lokala floden och lät sig tvagas. Lite lätt rosa på magen var den.

Trumps parti? Har han något sådant numera? Han försöker väl avskaffa även det` Partiets symbol är en elefant som borde rodna mångdubbelt.

‘Baby Elephant Walk’? Någon som kommer ihåg låten? Vilken färg hade den?

Vid en sortering av diverse papper i hyllorna, fann jag en rosa elefant ritad av dottern i tidig skolålder. Vad fick henne att måla den rosa?


HOT, HOT, HOT!

28 juli, 2018

Minns när svärmor en gång önskade en låt där jag då spelade.

– And make it hot, hot, hot! sa hon och vill nog bara modern.

Ett minne som lätt väcks till liv i dessa dagar.

 


LEKA MED ELDEN

21 juli, 2018

– Det är inget att leka med. Elden som brinner i skogarna kan vi inte skoja bort, sa Travaren”.

Varpå vi mines låten. Leka med elden.

Men vem var ‘egentligen’ Bibi Johns?

Hon hade en hit med en svensk version av låten …. vad den nu heter i original. En svenska som flyttade till München. Så mycket vet vi i alla fall.

– Konstig människa, sa ”Alpturken”. Man kan ju flytta andra hållet.

– Var det inte vad du gjorde? ”Smålänningen” log så gott han kunde.

 

 


IDAG OCH FÖR 50 ÅR SEDAN

19 juni, 2018

Det är mest fotboll dessa dagar. Sverige spelade trögt och trist, skapade men missade chans på chans men släppte inte till något och vann till slut mot SydKorea. Vi var rentav missbelåtna efteråt. Så korkat. Det är alltid roligast att vinna.

England höll på att soppa till det. Spelade lika orörligt mot en tjockt försvar. Tunisiens. Men har ju Harry Kane och så blev det 2-1.

Brasilianare, Argentinare, Tyskar är mycket surare än vi vars lag är vinnare. Italienarna sitter hemma och gråter. De får inte ens vara med.

Hoppet om en lyckosam turnering lever.

Sommaren 1968. 50 år sedan! Inget VM på gång, så jag pallade mig upp till Parnell Square och Universial Folk Center. Eftersom vi trots allt var i Dublin och det stod i en annons i tidningen att jag skulle spela där.

Ingen stor klubb, men med trogen publik. En svensk trubadur i Dublin på 60-talet var lite udda, men det gick utmärkt bra. Delade scen med Ronnie Drew – The Dubliners.

”We are off to Dublin in the green in the green …”

Irish Independent:


TUFF BRUD I LYXFÖRPACKNING

4 april, 2018

Vi åkte taxi och hade just hört att Lill-Babs var död. Vi frågade chauffören – som kom till Sverige för lite mer än tio år sedan – om han visste vem hon var. Jodå, henne kände han till. Oavsett vad man tyckte; ingen i Sverige kom undan Barbro Svensson från Järvsö. Fenomenet Lill-Babs..

– Var hon inte själva ursprunget till vecko- och kvällstidningsbegreppet folkkär? undrade den gamle redaktören.

Visst var det så. Som hon gnodde och stod i och levde största delen av sitt liv med media inpå knutarna, nästan i knät på eller var det kanske tvärtom. Ingalunda motvilligt från någon sida. Men byta historier i Byteskomik ville hon inte, konstigt nog.


%d bloggare gillar detta: