UTSIKT FRÅN EN MOLNTAPP

30 september, 2022

Vi såg reprisen av dokumentären om  allas vår Leif GW. En alldeles uppenbart begåvad man som inte bangar för att uttrycka sin åsikter i klartext.

Han upphör ständigt att förvåna, som man säger. Vilket väl innebär att man inte blir förvånad, som i det bedrövliga fallet Putin. Men kanske blev jag ändå lite förvånad när GW medgav en tro på att han efter detta livet skall återse en och annan av sina fiender såväl som vänner. Vill gärna göra tron på att ‘vi skall åter mötas” till min, men är inte så lätt att övertyga.

Han valde att tro på tanken att han sitta på en molntapp. Nog så romantiskt, men hur ska molntappen bära hans rejäla hydda? Kan man undra. Och vad gör  man på en molntapp? Bara sitter och kollar in hur Putin och hans mannar bär sig åt? Bjuds det inte ens en himmelskt god öl?

Själv riskerar jag nog snarare att bli ett vresigt regnmoln. Ett sådant ingen gillar förrän det blåst bort och solen visar sig på nytt. Då blir vi vita och fluffiga i kanten. Och omtyckta av konstnärer och naturälskare. ‘Every cloud has a silver lining’, heter det ju. Förhoppningsvis även jag.

 


VINDKRAFTLÖSHETEN BREDER UT SIG MED REGERINGSHJÄLP!

29 september, 2022

I den bästa av världar producerar vindkraften tillräckligt med ström för att ‘Mjölarens Irene’ ska kunna växa upp i ett tryggt hem och själv bli till en schlager som kommer att leva i många, många år.

De som har varit med ett tag, kommer ihåg låten, men betvivlar metoden

I den värld vi nu lever i, har vinden inte tagit i på flera månader. Absolut inte tillräckligt för MP:s drömmar om ett vindkraftsburet samhälle.

Vindkraftverkens många ton tunga rotorblad står helt enkelt stilla och vittrar onyttiga/giftiga metaller & rostskyddsmedel ut i naturen Det är knappt vi märkt någon rörelse i flaggstångens topp den gångna sommaren. De naturromantiska MP-politikerna har kammat nolll men stängt ner kärnkaftverket i Barsebäck så att alla vi andra också kammar noll dör rekordstora pengar. Dessutom planerar man gigantiska vindkraftparker i Östersjön och kallar debb beställda varan för ”Grön Energi” Fruktansvärt!

Visst är det fint med gamla vindmöllor, men inte tror vi att de kan stå för det energibehov  vårt samhälle har behov av.  Spanska  möllor på bilden, Står där och förbereder sig på en attack av Don Quijote?

 


JOHANSSONS TJUR?

28 september, 2022

Vi noterade bistert att vi inte kunde ( håll i er …) Slå Venien. (usel vits….förvisso, nästan som spelet.) men laget förlorade åtminstone inte matchen som slutade 1-1. Och Sverige flyttas därmed ner ett pinnhål på listan och får framöver se fram emot resor till ”Långtbortistan” och andra Europeiska utmarker.

Så kan det bli efter pågående leksaksturnering. Bara att fattta mod och se till att ha giltiga pass.

Vi skulle kunna klaga på domaren, men vad hade det hjälpt? Upprättelsen vilar bortom Svarta havets östra kust. En del av Europa! Visst är det märkligt. Lika märkligt som att Israel och numera Australien är med i den Europeiska schlagertävlingen.

Money talks, som di säger långt västerut.

När natten närmar sig ser jag bifogade bild och får en Evert Taubevisa i huvudet. Inte hela visan, men slutraden som är ju ” Johanssons tjur”! Vad heter den? Vilken är det? Svaret hade förmodligen varit givet om jag hade googlat, men den sorten snabbköpta kunskaper attraherar inte.

Kan det möjligen vara den med de suggestiva inledningsraderna   som samtidigt utgör visans namn..:”Damen i svart med violer vid barmen”? ( Mina tankar går snabbt till Ava Gardner. Visst passade hon in i den rollen?

Håll ut. Innan vi vet ordet av kommer det rätta svaret att uppenbaras. I verkligheten prydde oxhuvudet  väggen i Malmöbutiken ‘Anderssons Kött’ Malmös bästa kött- och charkuteributiker – en lite kedja rentav, vid den tiden – 50 till 60-yalet,  Namnet låter alls inte inte särdeles poetiskt. Inte så lockande som ‘damen i svart med violer vid barmen. Så klart heller inte en ambition hos en kötthandlare. Inte ens om man sålde valda delar av Johanssons tjur .


MYLLRIGA TANKAR

27 september, 2022

‘Pulp Fiction’ har vi ju läst om mången gång, men aldrig sett. Så när filmen gick på söndagskvällen och i tidningen beskrevs som ‘komedi’ med många stjärnor i betyget, blev det ju dags.

Men fy för Sören; värre och blodigare film har sällan skådats. Jag började bli orolig för nattsömnen och bestämde mig för att stänga ner.

Filmmakare Tarantino är tydligen känd för just blodiga filmer. Denna borde inte bara vara förbjuden för barn, utan även för känsliga vuxna. Men jag klarade mig till måndagens frukostbanan och tidning. Läste om unga aktivister som lade beslag på varenda tom parkeringsplats på Davidshalls torg, ställde sina cyklar där eller breddde ut pic-nic-filtari all fredlighet för att visa att man inte vill ha bilar där, men ‘mänskliga’ utrymmen. Tidningen var givetvis där liksom staden linluspolitiker Schönström som älskar uppmärksamhet.

Från detta elände till UEFA:s  ‘hittepåserie’ Nations league på kvällen. Symboliserat av en flagga som skulle passa utanför en leksaksaffär,  som min käresta sa. England mot Tyskland.. En händelserik match på Wembey och 3-3. På tisdag spelar Sverige mot Slovenien. Vem bryr sig egentligen? UEFA, givetvis. Organisationen vill tjäna mer pengar och ytterligare kontrollera marknaden. Flaggan symboliserar väl inte mycket mer än just det. Vårt eget ‘Legoland’. Nya flaggor gläder väl endast Flaggsömmerskorna?

 


TROFÉJÄGARE GÖR EN BEDRÖVAD

26 september, 2022

Gick i veckan miste om ett föredrag jag i efterhand var glad för att jag på så vis kom undan.

En resvan politiker; den förre ” Kungen av Vellinge” Göran Holm, skroderade om sina afrikanska jaktresor och troféer från dessa.

Vem vill i dessa dagar lyssna på ‘troféjägare’ som stolt berättar att de nedlagt en elefant? ‘Storviltjägares berättelser hör hemma i forna  – som drottning Victorias – tiders berättelser.

Hoppas att jag hade rest mig upp och gått därifrån.

Någon anständighet måste ju även inhyrda föredragshållare och även publik ha , tänker jag.

Beklagar att bilder som bifogade kunnat tas. Jägaren på bild var inte den som höll föredraget, men han lär vara svensk. Och Holm var uppenbarligen stolt över att ha nedlagt ett sådant, ståtligt djur Usch!


BABASBOULE

25 september, 2022

En solig lördag i slutet av september – solen lyser alltid när det är dags! – spelas vårt vattenhåls, tidigare Cutty Sark och numera Babas boulemästerskap för hängivna stamgäster. Tidigare varmin rygg och mina ben tillsammans med bouleformen i bästa balans och när jag vann pokalen för tredje gången, var det kanske en och annan som tyckte att det började bli tjatigt. Som seden var, skulle jag få ta hem pokalen för gott, men vem vill ha en sådan ful buckla stående där hemma?

Statuterna gjordes om om och pokalen blev ”ständigt vandrande”. Vi minns inte för vilken gång i ordningen vi nu spelade om den ovanskliga äran att få sitt namn på en graverad bricka för första gången, men 20:nde räcker nog inte

Dagen är alltid väl emotsedd och uppslutningen god.

Deet är inte lätt att spela boule med dålig rygg och ,som en följd, sviktande balans. Men med vill man ju vara!

Grundspelet gick sådär, men ändå vidare och efter några vinstmatcher fick jag veta att vi spelade semifinal, min käresta och jag!

Släkten är alltid värst och när Babas bjöd till bankett och prisutdelning, var det just frun som fick guldmedaljen om sin hals. Vilken glädje!

Själv fick jag nöja mig med en liten bronsmedalj, men det var både oväntat och vackert så.

En fantastisk dag att lägga till i. minneskalender och sen se fram emot nästa turnering om ett år!


GRÅTANDE BARN OCH NATURMOTIV I VALFRI FÄRG

24 september, 2022

Jag minns en söndagspromenad på Bayswater Road längs Hyde Park i London tillsammans med gode vännen, vissångaren och -poeten och så småningom krögaren Lennart Brummer. Vi  två var engagerade av Handelskammaren för att ge små viskonserter i  på diverse varuhus UK runt. I Glasgow, Cardiff och Bournemouth bland annat. En märklig upplevelse. London var vår utgångspunkt och denna soliga söndag 1972 skulle vi resa hemåt.

Men vi hann med att uppleva konstmarknaden längs Hyde Parks staket norrut. Det krylllade av tavlor med gråtande barn, dramatiska naturmotiv i olika nyanser och allsköns ”hötorgskonst”.

– Tänka sig, idag har vi sett konst för miljoner om man räkna ihop summorna på prislapparna, sa Lennart. Men har du sett någonting du skulle vilja ha? frågade Lennart.

Det hade varken han eller jag. Såg vi några barnporträtt av Mrs Keane? De där med de stora ögonen. Tror inte det, för i så fall hae vi gått miste om stora klippet. Hon blev ju ”upptäckt” enligt fredagskvällens film på TV. Och därmed värd de stora pengarna. Otroligt men sant.

Liknande konstmarknader som den i London finns det i de flesta av världens stora städer. Marknader där man kan finna tavlor som passar i färg över vardagsrumssoffan där hemma. Inte ställen där man tror sig finna den STORA konsten. Men se upp! Man kan aldrig veta vad det är man snabbt går förbi.

Barnen med de stora ögonen skulle jag aldrig vilja hänga upp på väggen. Inte ens om de. värderades i Picasso-klass.


MATAKADEMIKER?

23 september, 2022

När Tore Wretman på 50-talet var Sveriges mest uppburne krögare och matfilosof, bildade han, tillsammans med hedersgastronomer som Povel Ramel och Fritjof Nilsson Piraten, med flera, Gastronomiska Akademin. Att bli invald i detta sällskap var givetvis otroligt ärofullt, men man kan ju undra på vilka kulinariska grunder sådana som Evert Taube och Karl Gerhard blev invalda. Sten Broman var ett självklart val som aldrig stack under stol med sina kulinariska preferenser.

Alla visste de hur ett stekt ägg skulle serveras för att bedömas som perfekt. Inte alltid lika enkelt som vi hemmakockar nog kan tycka. Jag vill minnas att jag hört just Sten Broman föreläsa i ämnet.

Undrar hur Akademin hölls under armarna och vem som stod för notan när de lysande middagarna skulle avnjutas vid akademins möten?

Och vem gör det numera? Gastronomiska Akademin lever av allt att döma vidare även i dessa dagar. Om det räcker att vara matintresserad  och rikskänd artist för att väljas in, kan man också undra.

Bilden av de ‘vittra’ gastronomie akademiledamöterna fann jag i senaste numret av ‘Piraten posten’, är tagen när man firade ettårsjubileum. Måste ha varit 1959. Det påpekas att det var ett av de få tillfällen då Taube deltog i sammankomsten. Han åt väl tillräckligt god mat hemma och på stamkrogen ‘Den Gyldene Freden’, kan man tänka?

 


MOT NYGAMLA MÅL!

22 september, 2022

Vi reser gärna, men helst till resmål där vi känner oss som hemma. Det är väl därför resan så många gånger gått till London och till Portugal.

Nu är det dags för en ‘sista’ tripp’ till Algarvekusten i södra Portugal. Till gamla vänner och kända kvarter i Alvor och Portimao. Att boka resa/flyg på datorn är en nervkittlande upplevelse där man längs vägen blir upplyst om att ”Nu finns det bara si och så många platser kvar”… allt för att öka på ens beslutsångest och stress så man inte missar hela kakan.

En solskensvecka i södra Portugal kan givetvis aldrig vara fel. Nu är det bokat och klart. Nu gäller det bara att komma ombord samt iväg! Åter till favoriten ”Sol e Sombre” som vuxit från ett skjul vid vårt första besök 1976 till en grandios servering vid den lilla viken vid Atlanten där vi avnjutit så många ‘kaneka’ -stora fatöl – och ‘tosta mista’ – rostade sandwichskivor med ost och skinka mellan sig.

Skjuta upp höstkylan och vintermörkret några dagar. Det blir fint.


UNGDOMENS KÄRLEKSDRÖMMAR

21 september, 2022

De drömmarna kommer man ju ihåg. Som tioåring låg jag på rygg i gräset och tyckte mig se hur molnen bildade A L, initialerna till henne jag spann mina romantiska fantasier. Garanterat befriade från erotiska inslag eftersom jag då inte visste vad det innebar. Det var bara sann och ljuv romantik.

Så passande då att vi fick se filmklassikern ”Hon dansade en sommar” på TV. En landsbygdspekoral som blev världsberömd för att Ulla Jacobsson naken visade sina bröst och på det viset, utan att veta eller förstå det, lade grunden för ryktet om den svenska synden. Mängder med människor – mest män?- såg filmen bara för att få en upphetsande glimt av hennes behag.

Tänk vad annorlunda världen och inställningarna var på den tiden. Filmen var ju blott en enkel landsbygdsromantisk historia. Ett Pekoral.

Vilken yngling har inte nervöst legat sådär i sommargräset med den man åtrådde och knappt vågat beröra henne?

Barn- och ungdomens romantiska drömmar var lika rena som Lady & Lufsens när de satt där tillsammans i  den älskade scenen vi ser varenda julafton. Romantiken vibrerar och kärleken är större än allt annat!

Som den var för det älskande paret i ‘Hon dansade en sommar’. I scenen när han rycker blomman och räknar ”älskar”, ”älskar inte”…


%d bloggare gillar detta: