UNDOMSBÖCKER

24 februari, 2018

Vi hamnade i – eller på? – temat vad vi läste som barn på väg mot tonåren.

Egentligen satt vi mest och kluckade nöjt över att Sverige säkrat nya medaljer. Det är ju det stora med Olympiaderna; små idrotter blir självklara delar av den stora helheten. Medaljerna blir ‘våra’. Nederlag glömmer vi snabbt. Skidskytte och Curling är inget vi normalt följer. Men nu! Guld, silver … och kanske ännu fler guld.

Skidskyttetränaren Pichler borde kanske ta hand om de svenska herrskidåkarna? De som annars stått för medaljerna. Tyckte Esk i DN.

Och när Tyskland lappade till Kanada i hockey, fick Tre Kronor nåogt slags upprättelse.

Men nu handlade det ju om sådant vi läste som barn.

Biggles var många pojkars favorit. Varför jag aldrig fastnade för honom, kan man undra. Läste några få böcker, men inte fler. Krig var kanske inte så charmigt som tema? Undrar om inte kapten W.E.Johns skrev fler berättelser om sin hjälte än Tvillingdetektivernas författare om sina.

Jag har några Bigglesberättelser i min seriealbumsamling, men de är nog inte äkta historier av författaren.


NÄR SVETTEN LACKAR

21 februari, 2018

Vi frös. Kanske mest om fötterna men egentligen mest överallt och funderade kring vad man kan göra åt sådant. Inte mycket när inte ens raggsockor och yllevantar hjälper. Skånsk vinter är sådan. Väninnan for till Spanien och Malagas vinstänkta redd. Vi var överens om att det är rätt tid att göra sådant.

Men då inte möjligheterna föreligger, är det bara att drömma om varmare tider och glädja sig åt ett nytt pass som ska vara några år.

– Det är nästan så jag längtar efter sådana där varma dagar då man knappt står ut och är beredd att ge vad som helst för att få en sval öl, sa ”Trumpetaren” på fransysk visit.

– Det är något att se fram emot. Fast de dagarna kan vara jobbiga de också.


NU GÅR DET FORT

18 februari, 2018

Vinterlovsveckan står inför dörren. Eller heter det sportlovsveckan? Det som lokalt en gång hette Kul i Tre. (får återkomma till det) I vilket fall tvingades jag avboka den vinterlovsvecka på spännande resmål som aldrig ens hann bokas. Så illa är det med hostan.

Men samtidigt var det ju tur. Det är både trist och dyrt att avboka reseprojekt.

Men en vecka går fort. Och fort kör skidåkarna i de olympiska spåren och vinner medalj på medalj på grandiost vis. Utom när vallarna vallat fel.

Kommande vecka kommer vi på allvar märka att ljuset är tillbaka. ”Smålänningen” som tillhör den skara som gärna citerar sig själv, brukar säga: – Som jag brukar säga. Först vecka åtta märks ljuset på allvar. Så då är det så.

Det är så mycket annat som går fort – livet till exempel, som ”Filosofen” brukar hävda – att vi otvunget hamnade i samtal om fortkörningsböter. Som ingen hade fått den dagen.

– Faktum är att jag kör så försiktigt och långsamt, att jag riskerar få P-böter så fort jag sätter mig bakom ratten, sa ”Travaren” och funderade på hur fort dagens hästar skulle ta sig fram och hur många miljoner det skulle ge.

 

 


HITTAR DU?

12 februari, 2018

– Oh ja. Dit hittar jag med bakbundna händer, som ”Den gamle redaktören” sa när vägen till Himmelriket diskuterades.

Det handlade inte om vägen till MFF-Stadion där de Himmelsblå spelar sina hemmamatcher. Nej, men om hur man finner vägen till någon av klinikerna på det väldiga sjukhuset. Där byggs det om och om igen och skulle man få en kallelse, uppmanas man anlända i god tid eftersom röra råder. Helst några timmar innan. Medtag något att sysselsätta sig med och något att äta och dricka om inte förbud mot intag av föda uttryckts.

Åker du kommunalt, bör du tänka på att bussarna inte alltid går som de ska. Ofta har de redan gått. Ta därför god tid på dig även här.

Kommer du via tåg från någon av våra kranskommuner, bör du räkna in möjligheten av att tåget antingen inte går på grund av nedfallna träd eller elkablar. Tänk också på att detta kan hända det tåg du reser med. Tag därför gärna ett tidigare tåg.

Undersök också nog dina lokala anslutningsmöjligheter då dessa sällan kan vara att lita på.

Fundera gärna på om det kan vara idé att boka hotellrum i Malmö i närheten av sjukhuset eller kommunala busslinjer.

En bra idé kan vara att provåka sträckan några dagar innan. OBS! Inte för lång tiid före då byggnationen på sjukhusområdet ständigt förändrar situationen och vädret kan förändras..

Om du trots dessa råd missar avtalad tid, kommer den att debiteras dig och räkna med att det ta lång tid innan du får en ny.

 

 


KOMMER DU IHÅG?

6 februari, 2018

Vi var lite vilsna. I synnerhet ”SkinnaLars” som inte kom ihåg var han hade lagt sin minneslapp. Eller vad han hade skrivit på den.

Broren hade varit på besök, men mindes inte var han hade ställt sin käpp. Sen visade det sig att han höll den i handen.

”Alpturken” kom inte ihåg vad vi pratade om dagen innan. Eller om han var med.

”Tant Gredelin” mindes inte heller. Och inte vad.

Vår lokale försökte dra sig något till minnes, men misslyckades.

”GrötLarsson” brydde sig inte.

”Smålänningen” tänkte efter, men kunde inte komma på varför.

Det var helt enkelt en föga minnesvärd eftermiddag på vattenhålet som ingen riktigt kunde redogöra för.


SÅ MYCKET BÄTTRE?

2 februari, 2018

Filosofiska klubben håller sitt ordinarie möte den förste i varje månad. Alla kan givetvis inte närvara (‘Rent fysiskt’ som man säger numera. Typ ‘Hon kramade mig rent fysiskt’). Men det räcker att en medlem finns på plats och övriga beklagar att de inte är där, för att mötet ska anses beslutsmässigt.

Mötesordförande kan därför hälsa alla välkomna och raskt stöka undan de formella frågorna och gå över till övriga frågor. Fanns det några sådana senast då vi trots allt var två, möjligen tre, närvarande? Ja. ”Vad är så mycket bättre? Förutom ett TV-program.”

– Vem vet vad som är bättre än det som är sämre och vad det i så fall är? som ”GrötLarsson” skulle säga.

– Eller tvärtom? ”SkinnaLars” föreslog att frågeställningen kompletterades.

Inga andra förslag noterades.

– Frågan bordlägges och alla får till uppgift att grubbla på svaret tills nästa möte, sa ordförande och slog den fiktiva klubban i bordet.

Vi var därefter överens om att mötet hade varit både givande och bra. Luften hade rensats och ett och annat klargjorts. Hur skulle det smaka med en öl nu?

– Så mycket bättre!

 

 


UNDAN GÅR DET

30 januari, 2018

– Sista måndagen i Januari. Det får väl i alla fall anses vara positivt även om det blåser halv storm,  menade ”Sigismund”.

Vår lokale räknade blixtrande snabbt ut att en tolftedel av året snart hade gått.

– Du använde nog mobilen där, log vår lokale 08:a.

Ojade vi oss gjorde vi mest över fingrar som fryser, leder som inte längre är så elastiska, ryggar som bråkar och annat som händer oss när åren har gått.

Vi var ense om att handbollslandslaget gjort bra ifrån sig, MIF spelat två dåliga hockeymatcher på rad och att Ingvar Kamprad var en hedervärd och färgstark man. Men inte ägnade vi honom någon tyst minut som på varuhusen. Men sa åtminstone inte något på en god stund. Just inte för att ära den driftige, men hon som sköter dammsugaren svepte just omkring i lokalen och då hör man inte ens vad man själv tänker. Lika bra att hålla tyst.

– En vecka och så den korta månaden februari, sa ”Provinsialläkaren” . Sen kan vi börja leta vårtecken. Nu gäller det att bita ihop för att klara sista etappen.

– Vintern varar alltid längre än man tror och februari är den kallaste månaden. Bara så ni vet muttrade ”Smålänningen”.

”Alpturken” drog åt halsduken, trängde mössan över huvudet och knäppte jackan omsorgsfullt. Förberedde sig för att ta sig hemåt i den skånska kylan. Inga minusgrader, men en bitande byig vind som mångdubblar den faktiska temperaturupplevelsen. Plus 3 känns som minus mycket mer.

– Man får inte så  mycket gjort dagar som dessa, som ”SkinnaLars” sa. De enda som frivilligt går ut är hundägare och vattenhålets gäster. Men roligt har vi när vi är på det humöret. Det blir man ju raskt i vittert sällskap.