TRUMP; LEVANDE HANDGRANAT?

8 januari, 2019

Citerar en av mina favoriter bland tidningstecknare. Bard i DN. Ledarsidan 5.1.


FELSÖKNINGSSCHEMA

6 januari, 2019

Faktarutor är populära i våra tidningar. De innehåller kort information som kan vara nog så viktig och de tar upp en spalt som sparar både ord och pengar för tidningen.

Lördagstidningen innehöll en lång artikel som handlade om hur man på förhand ska kunna stoppa olämpliga kirurger från att arbeta och göra skada. Varningssignaler visas. Alldeles utmärkt.

Men när man läser ‘faktarutan’ slås man raskt av att samma varningstecken borde gälla i de flesta sammanhang. Inte minst politiker och andra makthavare.


NOBELPRIS PÅ BARNS VIS

11 december, 2018

Jag satt en bit bort, läste och ritade mina gubbar och tog mig från och till ut i köket och ”preppade” spagettisåsen till kvällens middag. Sådan ska ju ‘mulla’. På TV:n i rummet intill delade kungen ut Nobelpriser. Och när högtidligheterna tog slut, fjantade några kvinnoröster om vad som skulle hända härnäst.

Hallå, Vaddå? … Barnprogram på TV2? tänkte vi. Men fruktar att det inte var så, trots att tilltalet var sådant. Vuxna med det tonfallet är ju värre.

Visserligen blir vi äldre och därmed förmodligen tjurigare … Men måste reportrarna runt Nobelevenemanget prata barnspråk? Tror inte det.

Sen skulle det bli fest och god mat i Blå salen. Strålande fint. Alla svenskar är nog stolta över Nobel och priset – inte över hur akademimedlemmar bär sig åt. Men, tänkte jag lite slarvigt, hur ställer sig röda som Jonas Sjöstedt till detta? Nobel tjänade sina miljarder genom kommersiell verksamhet. Att han sen gjorde sina donationer är strålande. Men är det inte motbjudande för en röd politiker? Borde inte pengarna skänkas till ”folket” på stående fot? Så att var och en kunde köpa sig en statligt tillverkad traktor …

Nå. Barnspråksreportrarna fick hålla på med sitt. Så dags var det dags för vår egen middag. Den smakade mumma. I gott sällskap.

Förmodligen dansar de andra än.

 


SPRAKET.SE

26 november, 2018

Då och då dimper tidningen ”Tidningen Språket” ner i lådan. Härlig läsning. Intressanta artiklar om språkets mysterier.

tidigare brukade jag lyssna på radions ”Språket” när jag körde hem från en av veckans tennisbataljer. Programmet sänds fortfarande, men med nya röster. Tycks mig dock inte lika intressant.

Språkfrågor är ständigt aktuella.

Detta med särskrivning – sär skrivning och av stavning – slutar aldrig att fascinera.

Men det var synd att BrommaPojkarna (Eller Bromma Pojkarna?) inte klarade kvalmatchen och fick stanna kvar i Allsvenskan. Och ännu mer synd att AEC ”varsomhelstilandet” gick upp.

av-stavning


SÅPOR PÅ TV OCH I VERKLIGHETEN

13 november, 2018

Måndag kväll. Spekulationer kring regeringsbildandet via TV. En såpa i sig. Tisdagen kommer att erbjuda fortsättning. Såpor har en benägenhet att hålla på länge.

– Skapar eller bygger inte detta vidare på politikerföraktet? Undrade den kära. Retoriskt. Och Bildts kommentar förstärkte den uppfattningen.

Vi bytte kanal. Slog över till den TV-såpa som heter ”Vår tid är nu”. Där allt som kan bli konflikt utnyttjas. Bedrövligt,

Produktionen får beröm för sin tidstrogenhet. Visst. Man låter några gamla bilar stå i blickfånget, alltid välputsade eftersom det är veteranbilar och sådana är alltid visningsfina. Skådespelarna bär tidstrogna kläder och möblemanget har samma stil. Sen sviker rollfigurerna varandra och sig själva i parti och minut. Minst en gång per avsnitt. Spänning uppstår.

Bilden. Några ”dollargrin” på väg. Aha, det handlar om 50-talet. Eller Cuba?

 


ZECRETT POLIZEI

21 augusti, 2018

Secret Servicw .. Hemliga polisen osv, ska man nog alltid passa sig för även om den också tål att skrattas åt. Fast man kan också gilla: Om det är den  vår favorit Mr Foyle började arbetar för efter åren som polis i Hastings. Så fick den TV-seerien, Foules War, ett fortsatt liv.

Men vi såg en dramaserie av livet i en lite bayersk by som blev kluven mitt itu av makten och politruckerna. Stackarna på östsidan blev inlåsta i DDR.

Upplevelsen var så gräslig att vi blev illamående. Grannar, släktingar och vänner vändes mot varandra. ‘Tannbach’ heter nog serien, men kunde lika gärna heta ‘Schnabelbrücke’. Snabel får ju den som blir lurad. Den som går över på fel sida av bron.

Jörgen Westerhov och jag skrev – efter noggrann research – en kontrafaktisk roman om den sortens verklighet människorna bakom murren fick leva i. Överflyttad till Sverige. När vi i verklighetstrogna skildringar påminns om hur det var i öst – liksom i länder där faschismen lömskat sig fram till makten för den delen – mår vi illa

Det går – för magsyrans skull – spegla den världen med humor. Mästaren Hergé var duktig på det.


MYSIGA BROTT FRÅN FLYDDA TIDER

26 juli, 2018

I  stilla sommarnatten, så stilla att inte ens fladdermössen fick luft under vingarna, fladdrade vi mellan tv-kanalerna för att undvika reklampauserna.

På det viset fick vi följa Kommissarie Lewis, chief inspector Barnaby och Maria Langs 50-talspolis vars namn vi icke känner. Och vi fick se varenda mördare avslöjas. ”Mysiga” mord, alls inte som verklighetens och nutida dödsskjutningar.

Vackert väder har tv-deckare nästan alltid.

Därtill fick vi, vilket hör till den sortens TV-dramatik, se en mängd välpolerade bilar från gamla tider.

Lustigt nog är  bilarna  – som strålande tidsmarkörer – alltid välputsade och blanka.

Och av någon anledning är ofta kyrkor och kyrkans män inblandade i intrigerna.

I ett av avsnitten körde man omkring i en Austin Somerset, klassisk, engelsk 50-talare. Det gjorde även min morbror  Gösta, som var kyrkoherde i Fågelfors och Kosta. 50-talet. Men han blev aldrig inblandad i något deckardrama och bilen, bullig och fin, kallades ”Augusta”. Och som jag minns det, var den bilen ljusbrun.


%d bloggare gillar detta: