OS-FNATT?

20 februari, 2018

Om man har tillgång till 3-4 TV-apparater och därtill en dator uppkopplad, lär man kunna följa allt som händer under de Olympliska spelen samtidigt samt även en hel del sport på lokal nivå.

Jag har ingen OS-fnatt av det slaget, så det gör jag inte. Men läste att det finns de som håller på på det där viset. Fast de skojar nog med oss. Så galen i vintersport kan väl ingen vara.

Det är gott nog att väckas framåt förmiddagen med beskedet att Sverige har vunnit medalj. Rentav guld eller silver. Annars kan man sova vidare i väntan på att vårsolen kittlar ögat. Det gör den så här års klockan nio. Har jag inget inbokat, vet jag att jag kan sova vidare ett tag till.

Skulle jag missat något, kan jag ändå se på reprisen.

 


LINDASSOCIATIONER

17 februari, 2018

När vi inte är bjudna på grammisgalor och slottsmiddagar, följer vi med glädje det slitstarka frågeprogrammet På Spåret. Och som de flesta andra, ‘tävlar’ vi ofta med. Det brukar gå hyggligt utom de gånger vi defensivt och i efterhand bestämt oss för att vi inte sett programmet.

Har ju själv varit med, så jag vet hur svårt det kan vara på plats.

Roligt när någon av de tävlande är någon vi på något vis känner eller känner för. Man skaffar sig ju favoriter.

På senare tid har en lokal Lind deltagit. Riktigt varför, som med rätt många andra deltagare, har vi inte förstått. Kanske också för att han själv inte verkat särskilt road. Men vad vet vi. Vi kan ha missförstått.

Men det finns många roliga och intressanta Lindar och Lindemän att välja bland. Malte, inte minst. Och Robert Lind i Kramfors. Rune Lind, den gamle backen i Norrköping inte att förglömma. Folke Lind … Spuling – en Lundalegend ingen som varit med om glömmer.

Jag hade en Lars Lind som klasskamrat. Han såg tidigt ut att bli bankkamrer, men hur det sen gick vet jag inte. Skådespelaren Lars Lind var en favorit. Minns . hon sedan TV:s . tidiga version av Swedenhielms. Det finns många vägar för en Lind.

Tre trallande jäntor (på vägen till lindande le..? ) och Jenny Lind som sjöng så delar av publiken dånade och en del dog.  Det finns så många Lind (av respekt för Anna nämner vi inte henne) att de kunde bilda en hel allé. En vacker sådan växte en gång längs Regementsgatan i Malmö, men tokigt nog kapades den i slutet på 60-talet eftersom bilismen skulle få plats.

Den gången var man inte framtidens verklighet på spåren.

 


STATISTISKA NYTTIGHETER

14 februari, 2018

TV- och radikommentatorerna löper amok i dessa dagar. Sändningar från vinter-OS dygnet runt – strängt taget – handbolls-, bandy- och ishockeyligor hemmavid. Och vi som följer Premiere League får mer information än vad vi egentligen mäktar.

Och nu har Champions league dragit igång igen. Den idrottsintresserade har att göra.

Men varför måste fotbollskommentatorerna – de i synnerhet – fylla ut sitt prat med statistik hela tiden?

Inför match får de en pärm full med statistiska uppgifter om lagen och alla spelare. Denna statistik blir sen en räddningsplanka för dessa kommentatorer  som tycks tro att vi tittare tappar intresset och byter TV-kanal om de är tysta en kvarts minut.

Statistik kan var bisarr ibland. Men inte avhåller det kommentatorerna för att prata på.

– Han är den spelare som slagit flest högerinlägg i en FAcupfinal genom tiderna.

– Förra säsongen slogs 25 procent fler hörnor från vänster av högerfotade spelare än tvärtom.

– Han är den ende spelaren som har gjort mål med båda öronen under en och samma match.

– United har inte förlorat en match i regnväder på bortaplan i januari sedan 1978 när de haft avsparken i andra halvlek.

Så går de på. Sånt hände inte på Lennart Hylands tid.

 

 


MED I VARJE PROGRAM?

13 januari, 2018

– Lerin är en fantastisk konstnär, men måste han vara med i varenda TV-program? undrade ”Den Stabile”.

– Gardell är upptagen, sa ”Smålänningen”.

– Ah… Du menar så.

– Ska du vara med i Skavlan, ska du just ha gett ut en skiva, film, bok eller vänta barn, menade ”Kocken”.

– Men han såg inte ut att vänta något.

– Någon ställföreträdande kanske gör det?

– Varför fick inte hon vara med i TV? Det är ju hon som är på smällen.

 


NYÅRSUTBLICK MOT EN BRO

2 januari, 2018

Nyårsdagen var som nyårsdagar ofta är. Stilla, grått fuktiga, kyliga och trötta. Sov vi inte länge i sängen, gjorde vi det därefter i TV-stolen innan det blev dags gå till sängs när nästa natt närmade sig.

Vi såg även ett program där högst levande och kloka äldre damer över kaffe och kakor funderade kring åldrandet och döden. Om alternativet att kasta sig från Västerbron när de inte längre kunde sköta sina egna bestyr. Ett program från Stockholm. Mörkt, men ljust i tonen. De insåg med leenden att staketet på bron är för högt och någon fick lätt svindel.

Mellan lurar och program njöt vi även av bergtunga med riven pepparrot och annat som blivit över från föregående aftons måltid. Tunga var vi därtill själva.

Då och då vann favoriter i skidbackarna och på fotbollsplaner. Myhrer, Liverpool och United. Då vaknade vi till. Men så kom den häftigt uppumpade, uppskrivna TV-serien ‘Bron’ för en sista säsong. Och tog med sig allt svart och tungt som det är i den serien. Upphovsmännen har kämpat med att få svart bli ännu svartare, omgång för omgång. Knappast nyttig för själen. De vill inte att vi ska somna efteråt.

Sherlock Holmes är en sak. Det är skillnad på saga och Saga. Här blir allt perversare, sjukare, absurt svartare och mörkt blodigare gång på gång. Varför tittar vi? Har vi denna dystopiska längtan i oss? Tveksamt.

Men de som skriver och producerar succén blir glada och rika. Säljer till hundratals länder. Säkrar sina pensionser. Sådant är ju roligt. Inget är som succé.

Vi hoppas det går bra för Saga till slut men låter andra titta. Sen kommer hon kunna skörda lagrarna och spela alldeles nästan normal karaktärer.

Men innerst inne längtar vi till somriga utflykter ett kvarter hemifrån varifrån vi kan beskåda bron som den verkligen ser ut när sommaren är tillbaka och sommarmolnen lättar från sin nattvila.


DOKUMENTÄRERNAS & REPRISERNAS TID

29 december, 2017

Klockan går mot nyår. TV har firat mellandagarna med repriser och dokumentärer. Bergman, Schein, Magnusson och Sinatra.

– Det har man gjort rätt i. Vi tål ju väl att plöja igenom våra hjältars och profilers liv ännu en gång. Bilder från tider vi varit med om. Själva lär vi ju inte få möjligheten att gå i repris, som ”SkinnaLars” sa.

– Han Schein hade man ju inte så mycket att göra med. Inte så konstigt. Han var uppenbarligen mest intresserad av att bli vän med de som han hade nytta av. Sven-Erik Magnusson var ju på ett annat sätt. Men honom fick jag tyvärr heller aldrig träffa. Men varför skulle den där Sjögren, sångaren, vara med i programmet? En självnöjd typ, som jag såg det. Är han månne bror med Göran Persson?

Sven-Erik Magnusson (och kamraten Ingvar) har jag i alla fall träffat och delat scen med en gång. Sköna killar. Och vilken ‘katalog’ de hade att ösa ur. Där behövdes inga sånghäften. Publiken hängde med i varenda låt.

– Frank Sinatra sjöng ju bättre får man väl ändå säga. Eller starkare. Tror inte Sven-Ingvars hade gjort ”My Way” rättvisa. Sån tur han fick ett program han å. Fenomenal man. Å’ 100 år skulle han blivit. Ett år före Bergman.

– Det jag frågade mig var nog mest varför man inte sände en dokumentär om Gunnar Nordahl. Se det var en lirare. Men han har ju kvar ett tag till 100, född 21 som han var.

 


BLAND TOMTAR OCH TROLL

27 december, 2017

De hördes sjunga på torget och verkade tro att den gamla visan var att lita på. Att julen vara ska till påska. Kanske är de medlemmar av en en liten tomteklubb som håller fast vid traditionerna.

Annandag jul. Boxing Day i England. För första gången har vi sett Zlatan bytas ut i halvlek. 0-2 mot Burnely blev 2-2. Zlantas ersättare gjorde målen.

Och när midnatt närmade sig hade hunnit se två framgångsrika, var och en på sitt sätt, stackare och ensamma människor i annandagskvällen: En man vid namn Ove och Harry Schein. Fascinerande öden. Bilder från folkhemmet och kulturelitens och maktens korridorer.

Schein; Tillsammans med Palme och Bergman en av ”Grabbarna på Fårö”.

Och där ute i den nattliga stormen drack tomtarna glögg och fortsatte hävda att julen varade länge än.

tomtesyn