APROPÅ MÄRKVÄRDIGA FARKOSTER

15 juni, 2018

Undet Kägelklubben Kulans möten sjöng vi så länge den godglade kocken Cai var med ”En gasflygmaskin”. Han var den ende som kunde hela texten. En bra snapsvisa

”I sommarens soliga dagar” heter sången. En av många käcka gamla vandringsvisor från den tid då toppaluva och golfbyxor gällde.

Enligt Wikipedia: ”I sommarens soliga dagar är en svensk sång i tvåtakt med text av Gustaf JohanssonMelodin är enligt Sjung, svenska folk en ”gammal marschmelodi”.

Sången ingick från 1943 bland de stamsånger som var obligatoriska i skolundervisningen men ströks från listan redan 1949.

Sången användes i tolv svenska filmer under åren 1930–1981.”

Minns den från barndomen. Föräldrarna drog oss ut i skog och mark på söndagarna. Farmor och farfar eller några fastrar hängde med i bilen ibland. (En Standard Vanguard rymde många) Filt breddes ut på Romele Klint, i Bokskogen, Frostavallen eller vad nu målet var; kaffe, saft och smörgåsar serverades. Och under bilresan sjöng de vuxne käcka sånger som just ”I sommarens soliga dagar”

Det från en av dessa turer pappa säger: – Vilka vackra trakter.

Farfar tittar sig omkring och svarar: – Jag ser ingen traktor.

Här har ni vår kocks text på nämnda melodi:

En gasflygmaskin, den uppfann jag, och sedan i luften försvann jag

Att flyga i sju minuter hann jag, sen gick det ned med fart,  ja det var klart.

Först kom ett dån och sen ett vin och sen kom hela flygmaskin.

Och sen en krans från farbror Frans och sen kom stadens ambulans.  

Och sen kom det tio journalister, från stadens aftonblad – och sen kom jag!

SKÅL!

 


EN VETERAN PÅ GATAN!!

11 juni, 2018

Det ropades i grannskapet. ”En fantastisk gammal bil står parkerad på gatan!”

Då blir ju till och med den late och halte intresserad och masar sig ut för att beskåda underverket.

 

 

 

 

 

 

Var det då ett underverk? Tja. En Marlin Berlinetta, ursprungligen (I England 1983) byggd på Ford Cortina Mk III eller IV. Såld som färdig eller byggsats. ‘Hitttepåsportbil’. Ser ju rätt brutal ut för en som älskar de rena linjerna hos klassiska sportbilar. Nästan vulgär, som Excalibur(*). Även om grillen påminner om en 30-tals Alfa Romeo och solen blänker i dess lack.

Inte i dess nos, för då hade jag kommit att tänka på Arne Quick och hans röda ros … ”För just nu idag, så kö-öpte jag …”

(*) Excalibur var ett amerikanskt monster, handbyggt mellan 1964-89, som efterliknade (fast ”mer”) 30-talets kompressormatade Mercedes 540. Ingemar Johansson ägde f.ö. en sådan under en period. Den står numera på museum i Svenljunga.

 

 

 

 

 

 

Se där vad en bil på gatan kan leda fram till!


LÅNGSAMMA RÖRELSER

4 juni, 2018

I rådande värme är det inte mycket vi gitter. Möjligen gå några steg för att finna ett bättre ställe att sitta. Läsa och rita gubbar och vad man nu kommer på. Lösa korsord blir för arbetsamt. I varma natten kan man vända och vrida sig och älta tankar om allt man inte gjort. Dagen innan eller tidigare. Har man talang för den sortens tankegångar, hjälper sommarhetta gärna till.

Läget tycktes vara liknande för en del av vännerna på vattenhålet.

– Hur går det? undrade ”Alpturken”.

– Jag tar det steg för steg, pustade ”Sigismund”.

Precis vad man får göra dagar som dessa. Steg för steg. Långsamt. Och ändå är det flera veckor till midsommar.

– Då ska du se att det regnar, sa den ständigt positive.


GRODOR OCH ANDRA PADDOR

27 maj, 2018

Det finns ett underbart TV-klipp från dansk tv där en målvakt som ska kasta ut bollen på plan överroterar – om uttrycket accepteras – likt en diskuskastare och hystar in bollen i eget mål. Enastående.

När Liverpoole spelade Champions League final mot Reals Madrid, gjorde Liverpools målvakt något liknande. Det han gjorde, förde i alla falla tankarna till den ursprungliga fadäsen. Han kastade bollen på fötterna på en motståndarspelare så att bollen gick i mål. Hej hopp! Sen missade samme målvakt ett långskott och tufsade in den i eget mål.

– Med sådan målvakt vinner man inga matcher, sade vi och även Gunnar ‘Nu* Hansen på sin tid.. Så rätt det var.

Det hölls loppmarknad på Limhamns torg, solen sken och åskan mullrade i fjärran. Enstaka regndroppar föll. Koltrastarna fortsatte samla mat till sina ungar i vårt cykelskjul. Rör sig mer och mer ogenerat i trädgården och drar sig inte ens för att trippa in i köket för att leta ätbart. AIK spelade oavgjort mot Norrköping. 3-3 som kund blivit 5-5. En sorts match publiken älskar och lagens tränare hatar. En spännande blandning var det, den sista lördagen i den varmast maj månad sedan urminnes tider.


FLYG OCH FAR NÄR VINDEN DRAR

13 april, 2018

Är det fredag. så är det.

Ska man ägna sina tankar och skrivande åt soppan i Svenska Akademien eller Trumps och USA:s och dess allierades hot om anfall mot Syrien? Eller vår statsministers oftast bleka kommentarer? Vart blåser vinden?

Vi hoppas att den lägger sig. Även på hemmaplan.

Våren sprallade till det förra helgen och i måndags var det hög tid att hissa vimpeln för första gången detta året. Men var hade vi lagt den för vinterförvaring?

Vi hittade den till slut, men då hade vinden tagit i. Och stället för att mojna, tog den i ännu mer. I sådan vind knyter sig vimplar hårdare än de bästa scoutknopar vi någonsin lärde oss. Fredagen den 13:de  lär bli den blåsigaste i mannaminne.

Solen lyser och himlen är blå, men vi vågar knappt ge oss ut i den hotfulla  verkligheten ändå. Vimpeln får vila.

 

 


PINOCCHIO

5 april, 2018

Vi mötte en säregen man med en säregen näsa. Carlo Lorenzini hade skrivit om honom långt tidigare och Disney hade gett honom ett tecknat filmliv. Själv verkade han helt tillfreds med tillvaron och sa att ”Bara man lär sig att inte lägga näsan i blöt i onödan, är det inga problem.”


PÅSKTRADITION

1 april, 2018

Idag är det dags för den legendariska ‘Äggakampen’ på Limhamns torg.

Kärt barn har många namn och allt började som ‘Sillakampen’ när de deltagande lagen kastade rökt sill mot varandra. De som fick flest träffar vann fick äta så mycket de orkade och motståndarna fick äta upp resterna. Sen övergick man till pannkaks – eller plättakskamp och under många år underhöll denna lek Limhamnarna. Den som fångade en plätta – dvs tog en lyra – fick äta upp den.

Kring 1918 bestämde man sig för att överge gräddandet – plättbak kräver ju sådant – och övergick till äggkastning.

I år firar denna tradition alltså 100 år. Börjar som vanligt i påskdagens otta. Missa inte. Ta med ett tjog ägg om du vill vara med.