FULA FISKAR

Finns det gott om. En del lurar i vassen och där får man ta sig fram försiktigt, liksom man gör på de mörka bakgatorna i världens stora och små städer. Den som nattetid gått runt bland småhusen på Limhamn och ryckt i dörrarna får betraktas som en ful fisk. Gäddan är en sådan, ständigt glupsk och farlig. T.o.m. när den hamnar i köket för att beredas för matlagning, ser den hotfull ut. Knappt man vågar gå den nära. Jag har vid tillfälle tagit hand om  flera sådana fiskar, fångade samma dag. De aktade inte för att ‘hugga efter husse’ om chansen gavs.

Den bamse som hamnade på vårt bord under markisen i ljuva sommarkvällen, var både urtagen och tillagad. Men blängde lika hotfullt mot oss.

Fantastiskt god matfisk är det i vilket fall. Alla fiskar har lika många ben, så låt inte sån rädsla avskräcka. Passa på när fiskhandlaren har fått in. Det händer inte så ofta på våra breddgrader. Det gäller att hugga till när chansen ges precis som gäddan själv tänker. Skira smör, riv pepparrot, sallta och peppra, sätt fram och njut! Det gjorde vi.