KONSTDISKUSSION

Några kusiner skulle dela upp en fasters konstsamling

– Den där rutiga tavlan som av någon anledning hängt längst in i hörnet i många år. Någon intresserad?

– Har aldrig förstått varför, muttrade ‘konstkännaren’ i sällskapet och visade tydligt att inget intresse fanns.

– Ingen har orkat kasta den, gissade en annan.

– Helt ointressant. Tippen nästa, sa en tredje.

Den fjärde och den femte höll med.

– Topp! Jag tar sa den sjätte. De andra fem såg medlidsamt på honom. Men han förklarade:

– Det är en tidig Warhol. En sådan gick för dryga miljonen – pund – på Sotheby’s i förra veckan. sa han obetänksamt nog när han tog hand om verket. Vilken elegant, spännande pregnans; skillnad mellan rutorna. Vilken självklar uppdelning av rutorna. Enkelhet. Bara ett geni kan skapa sådant.

De andra stod där med långa ansikten. Schack matt? Åh nej …

– När du nu säger det … sa ‘konstkännaren’.

– Den har absolut något … menade någon och resten hade alltid gillat den.

– Tja. Ni skulle ha sagt något, sa dagens vinnare och visade att han var nöjd och skulle gå.

– Stopp! ropade de andra. Vi har ju inte fått säga vårt!