GÅ UT I KÖKET!

30 november, 2018

När fotbollen är som mest spännande och vårt hemmalag ligger illa till går jag ofta – i ren nervositet – ut i köket. Då gör vi mål.

På torsdagskvällen hände det två gånger. Trista 0-2 mot Genk blev 2-2. Slarvigt nog gick jag inte ut i köket ännu en gång utan satt bara och njöt av den goda, positiva stämningen. Hade jag följt mina vanor hade vi vunnit med 3-2.

Men 2-2 var starkt. Nu gäller det bara att slå Besiktas i Istanbul.


GLÄDJANDE BESKED

29 november, 2018

– Vad roligt att ses! ”Provinsialläkaren” uttryckte sig som vanligt ytterst översvallande.

Den han hälsade så hjärtligt var en resenär ingen, inklusive nämnde provinsialläkare, av oss någonsin hade stött på tidigare, så vi var en aning förbryllade över det svallande uttrycket.

Men har man en positiv inställning, så har man.


GLATT ELLER MINDRE GLATT

28 november, 2018

– Väglaget var inte det bästa i morse, menade ”Kocken”. Och det tog sin tid att få rutorna isfria.

– Det är som det är, som  ”GrötLarsson” brukar säga.

– Det känns som längesedan sommaren tog slut, fast den varade i en evighet, kommenterade ”Järvinen”.

”GrötLarsson” upprepade sitt mantra. Någon såg förbannad ut men påstod att han inte var det. Hon som sa att hon var det, såg gladare ut.

Där ute lyste solen, men rådde kylan.


BERGMANÅRET

27 november, 2018

Många sena kvällar har vi sett om Ingmar Bergman:s filmer på TV detta år. Bergmanåret. ”Dämonregissören” hade ju fyllt 100 om han varit vid liv.

”Smålänningen” och jag var lagom imponerade över just 100åradetaljen. Våra mödrar blev ju drygt 100 i verkligheten. Men annars… Bergman kan man inte negligera.

– Han har onekligen satt starka avtryck, sa skolkamraten som en gång räknade sig som cineast.

– Vi mindes alla ”Tystnaden”, ”Skammen”, ”Viskningar och rop” och vad det nu var. Vi såg och låtsades att vi förstod. Läste tidningen Chaplin och lade pannorna i djupa veck. Men i de åren först vi nog inte så mycket som vi trodde.

– ”Smultronstället” och ”Sommarnattens leende” är i alla fall lysande, log den gamle redaktören. Och ”Gycklarnas afton” skojar man inte bort. Annat är mer svart.

– Numera kan jag ändå tycka att ”Sjunde inseglet” är riktigt munter, log ”SkinnaLars” narraktigt.


SPRAKET.SE

26 november, 2018

Då och då dimper tidningen ”Tidningen Språket” ner i lådan. Härlig läsning. Intressanta artiklar om språkets mysterier.

tidigare brukade jag lyssna på radions ”Språket” när jag körde hem från en av veckans tennisbataljer. Programmet sänds fortfarande, men med nya röster. Tycks mig dock inte lika intressant.

Språkfrågor är ständigt aktuella.

Detta med särskrivning – sär skrivning och av stavning – slutar aldrig att fascinera.

Men det var synd att BrommaPojkarna (Eller Bromma Pojkarna?) inte klarade kvalmatchen och fick stanna kvar i Allsvenskan. Och ännu mer synd att AEC ”varsomhelstilandet” gick upp.

av-stavning


OMSKAKANDE OM ONDSKAN

25 november, 2018

DN:s lördagsbilaga. Journalisten Martin Ezpeleta skriver om ondska och hämnd ur författarens perspektiv. En tung artikel som inte gör någon glad. Men insiktsfullare.

På bilden (DN:s och Atilio Orellana/Ag. Zur) den Argentinske generalen Luciano Benjamin Menédez. När föräldrarna gav honom sitt namn, var det kanske för att han var den yngsta i kullen? De hade nog inte tänkt sig att han skulle bli en kall mördare i uniform? Alls ingen Benjamin syrsa.

Men det blev han. Man kan se den personifierad. Ondskan. Och rättvisan han ifatt honom. Om än en klen tröst för alla som drabbades.


FLER RESOR I NOVEMBER?

24 november, 2018

Men visst har vi gjort fler sådana. Till London lite då och då. Vi talade om det och om alla politikers trevare som just nu verkar ha kommit till vägs ände.

– Vägs ände och politiker … Får mig att tänka på den lysande serien ‘Yes, Primeminister’, sa vår lokale.

– Slutet tycks ju kunna skådas på många håll, sa ”SkinnaLars”. Worlds End i England. Kap Finisterre – den sista klippan – jorden ansågs väl ta slut just där – finns både i Frankrike och Spanien. Säkert även på andra ställen.

– Och i Sverige har vi Trosa. Världens ände! flikade ”Provinsialläkaren” in.

– Ja, ja. Men nu var det inte det. Var ligger ‘Kap Ministerre’? Alla pompösa ministrars ättestupa …

– I Riksdagshuset i Stockholm!

– Brexit! Nu var det ju detta med London. Hur många har varit där på sistone? May I ask, log ”Pelle travare” som knappt hade hunnit packa upp väskan.


%d bloggare gillar detta: