FOTVÅRD

16 februari, 2018

Det finns en hel del företeelser jag aldrig riktigt har förknippat med min egen tillvaro. En av dessa är fotvård. När ordet nämnts, har jag tänkt på svär- och mormödrar för länge sedan.

Tills det en dag uppstod behov. Då kom en (passande nog fotvandrande) fotvårdare hem med sin vårdväska och rensar, filar och klippen de tånaglar som håller på att växa in i köttet. Befriar fötterna från de plågorna.

Det är ju alldeles underbart att de finns. När sen det som skulle kunna förväxlas med en nästan yster, vilsen vårvind svepte runt knuten fick jag nästan lust att gnola på en vårvisa. Rentav sjunga Mats Paulsons barfotavisa. ‘Barfota utan strumpor och skor…

Men det ville en präktigt anfrätt hals inte gå med på. Jag kunde åtminstone klämma fram en fotnot.